Nu kör vi billigare på bensin än el. -  Det är inte klokt!!!

I Syd- och Mellansverige överstiger nu spotpriset på el ofta 4 kr per kWh. Lägg till detta rörliga nätkostnader, elskatt, moms mm, så blir det rörliga elpriset mer än 6 kr/kWh. En elbil drar cirka 2 kWh per mil. Det ger en elkostnad på cirka 12 kr/mil. En bensinbil drar normalt 0,6 liter bensin per mil till en kostnad av knappt 20 kr/liter. Det blir också cirka 12 kr/mil. Men elen kostar nu ofta mer, upp mot 10 kr/kWh efter påslag och kan bli mycket dyrare i vinter. Då kostar det alltså mer att köra elbil än bensinbil per mil. Inte konstigt om laddhybrider körs på bensin – trots den negativa klimateffekten!!! Och varför beskattas biodrivmedel så att det blir mycket dyrare än diesel? Det är ju mer miljövänligt (utan palmolja).

I våras sålde vi vår nästan nya bil, som kunde köras på biodrivmedel. Vi ville använda detta klimatvänliga bränsle och räknade med att politikerna skulle vara så kloka att de också satsade på detta. Då hade vi verkligen kört miljövänligt. Men nej! Med skattesystemet som verktyg fortsätter priset på biodrivmedel att vara rejält mycket högre än på vanlig diesel. Så, plånboken fick bestämma och det blev en laddhybrid, med statligt bidrag och lägre skatt – och naturligtvis en fin känsla att köra miljövänligt. Trodde vi!

I verkligheten kör vi nu laddhybriden till stor del på bensin och på smutsig el från kol i Europa och brännolja i Karlshamn. För, när vi sätter i sladden och laddar vår bil måste ny ström genereras. Det är i princip den sista, dyraste och smutsigaste elen vi då använder. Samma sak gäller när man sparar el.  Den dyraste och kanske den smutsigaste elen tas ur produktion. Det gäller även om man har avtal om ”grön el”.

Naturligtvis skulle vi helst vilja köra bil på miljövänlig el. Dessutom är en elbil härlig att köra och man kan göra långresor utan laddningsproblem. Det har vi testat i sommar. I en Volvo XC40 Recharge åkte vi i Europa. Inga problem att ladda. När alla fyra i bilen hade besökt toa och tagit en svalkande iskaffe i hettan, då var laddningen i stort sett klar. Dessutom var eldriften med den snabba accelerationen trevlig och säker på Autobahn.

Bra med solceller men bättre att sälja elen

Vi gläds åt att ha solceller, men de innebär inte alltid så mycket billigare el till bilen. Förklaringen är att det helt enkelt är bättre ekonomi att sälja elen. Det blir bra avdrag på dyrare elräkningar i vinter.

Dessutom har vi gått över till timdebitering och kan spara kostnader genom att ladda bilen, köra värmepumpen, diskmaskinen och tvättmaskinen när elen är billigare. Men vi måste hela tiden ha stenkoll på elpriset. Under juli lyckades vi. Vårt genomsnittspris blev betydligt lägre än elbolagets genomsnittliga månadspris, men ändå högt. Här behövs teknik som automatiskt stänger ner elförbrukning som kan vänta tills priset går ner igen. Den fanns förr och kallades ”rundstyrning”.

Sverige och EU befinner sig i en mycket allvarlig kris när det gäller elförsörjningen och elpriset. Det måste åtgärdas innan vintern! Använd alla sätt att generera el! Skatter och andra byråkratiska regler måste skyndsamt ändras så att exempelvis bioeldade kraftvärmeverk, mindre vattenkraftverk och vindkraft kommer att användas och etableras. Varför nu stänga små vattenkraftverk som kanske har varit i gång flera decennier? Dessutom måste elprissystemet ses över och sparåtgärder stimuleras.

Med förhoppning om en mild vinter och kloka politiker1

/Lars Helgstrand

Vad håller våra politiker på med?

Hoppet står nu till Liberalerna som har allt att vinna på att visa ansvar för rikets säkerhet.

Riskera Sveriges säkerhet för någon fjuttig inhemsk politisk "seger" - med endast 100 dagar kvar till valet! Inte klokt! Sååå katastrofal kan väl inte Morgan Johansson vara att han omedelbart måste avsättas? Någon grundlig redovisning av själva sakfrågan har inte synts så tydligt. Media har mest ägnat sig åt det politiska spelet.

Mitt hopp står nu till Liberalerna, att de lägger ned sina röster på tisdag. De kan därmed visa att de sätter rikets säkerhet främst - och därmed säkra en riksdagsplats i september. Vad har de att riskera?

Glasbitar i kyckling - ett hot mot samhället

Små notiser i tidningarna. Inte ens i lantbrukets egna tidningar, ATL och Land Lantbruk finns något större engagemang. Vågar man inte ta upp sabotaget med glas i kyckling? Fegt!

Någon/några har lyckats sprida skräck bland konsumenter med detta livsfarliga sabotage. En annan förklaring kan rimligen inte finnas. Detta måste jämföras med en terroraktivitet som hotar samhället, eftersom risken finns att tilltaget sprider sig. Glasbitar är allvarligt nog, men kan man gömma glas kan man gömma långt farligare saker.

Mot denna bakgrund är det märkligt hur tafatt polis och andra samhällsskyddande organ agerar. Inte ens lantbrukets egna organisationer och media verkar inse allvaret i denna händelse.

I stället får Kronfågel och hela kycklingnäringen stå ensam mot denna attack, som faktiskt är ett hot mot hela konsumentkollektivet.

Utöver spårande av brottslingarna/terroristerna och grävande journalistik måste samhället agera aktivt för att säkra hela kedjan från uppfödare till konsument. Låt vaktbolag, poliser, hemvärn eller tillfälligt anställda följa och bevaka hela kedjan. Det krävs inga vapen, endast ögon, kamera och mobiltelefon. Någon måste kunna intyga att sabotage inte har skett. Det handlar faktiskt om miljoner medborgares säkerhet!

Jämför med insatsen vid ett VM-arrangemang, rockkonsert eller demonstrationer vid EU-toppmöte. Då finns det resurser.

Vårsådd

Nu rasar spannmålspriserna
Visst är det fantastiskt med vårbruk och sådd. Så intensivt mitt i den nästan exploderande växtligheten i naturen. Man känner sig som man "målar" jorden med den frodiga grödan som kommer upp. Jag slutar aldrig att förundras över detta. Höstvetet har klarat den milda vintern så i år gick det fort att så maltkornet. Tur att vi sålde en del på termin långt före nyår, för nu dyker priset snabbt. Det skulle inte förvåna mig om vi i höst är i närheten av de gamla priserna strax över en krona för vetet. För maltkornet beror det väl på hur mycket öl det går åt under Olympiaden i Kina.

Har just skrivit en artikel om Lantbuksbarometern. Där trodde många, när intervjuerna gjordes i början av året, att växtodlingen skulle bli ännu mer lönsam 2008 än rekordåret 2007. Tyvärr ser det inte riktigt så bra ut just nu, men man vet ju inte. Vi får nog vänja oss vid stora svängningar.

Johan Schück lyfter blicken utanför hönsgården

Svenskarna bär meningslös miljöbörda

Sverige står för bara 0,2 procent av världens utsläpp av växthusgaser och har redan minskat utsläppen med närmare en tiondel sedan 1990. Påskyndade svenska neddragningar blir dyra och ger heller ingen märkbar effekt på den globala uppvärmningen.

Detta är ingressen till Johan Schücks krönika i DN 7 mars. Bra, att någon är rakryggad nog att lyfta blicken över den egna hönsgården! Klimathotet är stort och kommer sannolikt att överskugga det mesta vad gäller politiska beslut framöver, och vi i Sverige liksom andra måste naturligtvis bidra på bästa sätt för att motverka klimatförändringen och mildra effekterna av den. Liksom i all annan planering gäller att få bästa möjliga effekt av varje satsad krona! I det sammanhanget är Johan Schücks inlägg en välkommen signal till alla politiker som nu försöker kackla högst och vara mest radikaal - men inom den egna hönsgården.

Tänk dessutom om våra politiker kunde ägna sig mer åt generella styrmedel som utsläppsrätter/skatt på växthusgaser i stället för subventioner av tekniska lösningar som etanolbilar. Då engageras stora kreativa resurser i näringsliv och hos konsumenter.

Mindre klåfingrighet i detaljer alltså! Det gäller inte minst våra EU-politiker!

Läs gärna Johan Schücks krönika: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=749678

/Lars

Salix eller spannmål?

Svartrost hotar veteskördarna i Iran

Den farliga svampen sprider sig från Östafrika till Mellanöstern, så inleds ett alarmerande pressmeddelande från FAO.

Hur blir spannmålspriserna framöver? Redan innan meddelandet från FAO publicerades pekade prissignalerna uppåt för vete från de redan historiskt höga priserna... Visst är det en spännande tid för oss bönder! Själv funderar jag mycket på detta. Är det en mer långsiktig prisförändring vi har? Och vilka blir konsekvenserna? Själva har vi just beställt utrustning för att elda vår två år gamla spannmålspanna med flis i stället för havre, korn och vete. Tur att pannan redan är lämplig för flis!

Men vad ska vi göra med all salix som växer på en stor del av vår åkermark? Kanske är det dags att ta bort åtminstone en del av den och återgå till spannmål? Att ta bort salix är inget större problem och vi har ju själva en täckdikningsmaskin som vi legodikar med, för en omdikning får vi nog räkna med. Få andra alternativ verkar slå vete och maltkorn framöver, som det nu ser ut. Lönsamheten är det avgörande argumentet.

Den etiska diskussionen är mer komplicerad. Var är nu alla de som tidigare klagade på att de reglerat låga spannmålspriserna var till skada för utvecklingsländerna som därmed inte hade incitament att själva producera livsmedel utan köpte billig import? Nu hörs de inte. Nu klagas det på att höga spannmålspriser är problem för u-länderna??? Det var inte så länge sedan som den svenska åkermarken "varaktigt" skulle beskogas eller på annat sätt tas ur produktion. Till detta utgick ganska generösa bidrag (cirka 10.000 kr/ha). Det var då som jordbruksminister Mats Hellström (s) sa att bäst effekt hade detta i Skåne där ju den bästa åkerjorden finns och därmed effekten på spannmålsöverskottet skule vara störst. Tänk så förutsättningar kan förändras. Det är till och med så att när varje jordbruksutredning i modern tid har presenterats, så har förutsättningarna redan ändrats eller åtminstone strax efter.

Så, det blir nog mer spannmå framöver, även om den förbättrade lönsamheten till stor del äts upp av högre kostnader på insatsvaror som gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde mm. Alla ser de sin chans att ta ut mer...

Vad tycker du, som möjligen läser detta? Ge mig gärna en kommentar. Spannmål eller salix?

/Lars

Vår lille kalv får gå kvar hos sin mamma

Vårens första kalv föddes 25 februari ute i hagen. Ingen snö och flera plusgrader. Här är den lille tjurkalven alldeles nyfödd och har inte fått några stora öronmärken än. För att få lugn och ro fick han och kalvkon en egen box i logen. Eftersom det inte är mjölkproduktion får ko och kalv gå tillsammans hela tiden och så småningom tillsammans med de andra korna.

Visst är det en märklig vinter vi har haft, får vi väl säga. Flera grader varmt i februari. Det är nästan så man börjar undra när vårbruket ska börja. Men än kan det bli bakslag och snö...