Glasbitar i kyckling - ett hot mot samhället

Små notiser i tidningarna. Inte ens i lantbrukets egna tidningar, ATL och Land Lantbruk finns något större engagemang. Vågar man inte ta upp sabotaget med glas i kyckling? Fegt!

Någon/några har lyckats sprida skräck bland konsumenter med detta livsfarliga sabotage. En annan förklaring kan rimligen inte finnas. Detta måste jämföras med en terroraktivitet som hotar samhället, eftersom risken finns att tilltaget sprider sig. Glasbitar är allvarligt nog, men kan man gömma glas kan man gömma långt farligare saker.

Mot denna bakgrund är det märkligt hur tafatt polis och andra samhällsskyddande organ agerar. Inte ens lantbrukets egna organisationer och media verkar inse allvaret i denna händelse.

I stället får Kronfågel och hela kycklingnäringen stå ensam mot denna attack, som faktiskt är ett hot mot hela konsumentkollektivet.

Utöver spårande av brottslingarna/terroristerna och grävande journalistik måste samhället agera aktivt för att säkra hela kedjan från uppfödare till konsument. Låt vaktbolag, poliser, hemvärn eller tillfälligt anställda följa och bevaka hela kedjan. Det krävs inga vapen, endast ögon, kamera och mobiltelefon. Någon måste kunna intyga att sabotage inte har skett. Det handlar faktiskt om miljoner medborgares säkerhet!

Jämför med insatsen vid ett VM-arrangemang, rockkonsert eller demonstrationer vid EU-toppmöte. Då finns det resurser.

Vårsådd

Nu rasar spannmålspriserna
Visst är det fantastiskt med vårbruk och sådd. Så intensivt mitt i den nästan exploderande växtligheten i naturen. Man känner sig som man "målar" jorden med den frodiga grödan som kommer upp. Jag slutar aldrig att förundras över detta. Höstvetet har klarat den milda vintern så i år gick det fort att så maltkornet. Tur att vi sålde en del på termin långt före nyår, för nu dyker priset snabbt. Det skulle inte förvåna mig om vi i höst är i närheten av de gamla priserna strax över en krona för vetet. För maltkornet beror det väl på hur mycket öl det går åt under Olympiaden i Kina.

Har just skrivit en artikel om Lantbuksbarometern. Där trodde många, när intervjuerna gjordes i början av året, att växtodlingen skulle bli ännu mer lönsam 2008 än rekordåret 2007. Tyvärr ser det inte riktigt så bra ut just nu, men man vet ju inte. Vi får nog vänja oss vid stora svängningar.

Johan Schück lyfter blicken utanför hönsgården

Svenskarna bär meningslös miljöbörda

Sverige står för bara 0,2 procent av världens utsläpp av växthusgaser och har redan minskat utsläppen med närmare en tiondel sedan 1990. Påskyndade svenska neddragningar blir dyra och ger heller ingen märkbar effekt på den globala uppvärmningen.

Detta är ingressen till Johan Schücks krönika i DN 7 mars. Bra, att någon är rakryggad nog att lyfta blicken över den egna hönsgården! Klimathotet är stort och kommer sannolikt att överskugga det mesta vad gäller politiska beslut framöver, och vi i Sverige liksom andra måste naturligtvis bidra på bästa sätt för att motverka klimatförändringen och mildra effekterna av den. Liksom i all annan planering gäller att få bästa möjliga effekt av varje satsad krona! I det sammanhanget är Johan Schücks inlägg en välkommen signal till alla politiker som nu försöker kackla högst och vara mest radikaal - men inom den egna hönsgården.

Tänk dessutom om våra politiker kunde ägna sig mer åt generella styrmedel som utsläppsrätter/skatt på växthusgaser i stället för subventioner av tekniska lösningar som etanolbilar. Då engageras stora kreativa resurser i näringsliv och hos konsumenter.

Mindre klåfingrighet i detaljer alltså! Det gäller inte minst våra EU-politiker!

Läs gärna Johan Schücks krönika: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=749678

/Lars

Salix eller spannmål?

Svartrost hotar veteskördarna i Iran

Den farliga svampen sprider sig från Östafrika till Mellanöstern, så inleds ett alarmerande pressmeddelande från FAO.

Hur blir spannmålspriserna framöver? Redan innan meddelandet från FAO publicerades pekade prissignalerna uppåt för vete från de redan historiskt höga priserna... Visst är det en spännande tid för oss bönder! Själv funderar jag mycket på detta. Är det en mer långsiktig prisförändring vi har? Och vilka blir konsekvenserna? Själva har vi just beställt utrustning för att elda vår två år gamla spannmålspanna med flis i stället för havre, korn och vete. Tur att pannan redan är lämplig för flis!

Men vad ska vi göra med all salix som växer på en stor del av vår åkermark? Kanske är det dags att ta bort åtminstone en del av den och återgå till spannmål? Att ta bort salix är inget större problem och vi har ju själva en täckdikningsmaskin som vi legodikar med, för en omdikning får vi nog räkna med. Få andra alternativ verkar slå vete och maltkorn framöver, som det nu ser ut. Lönsamheten är det avgörande argumentet.

Den etiska diskussionen är mer komplicerad. Var är nu alla de som tidigare klagade på att de reglerat låga spannmålspriserna var till skada för utvecklingsländerna som därmed inte hade incitament att själva producera livsmedel utan köpte billig import? Nu hörs de inte. Nu klagas det på att höga spannmålspriser är problem för u-länderna??? Det var inte så länge sedan som den svenska åkermarken "varaktigt" skulle beskogas eller på annat sätt tas ur produktion. Till detta utgick ganska generösa bidrag (cirka 10.000 kr/ha). Det var då som jordbruksminister Mats Hellström (s) sa att bäst effekt hade detta i Skåne där ju den bästa åkerjorden finns och därmed effekten på spannmålsöverskottet skule vara störst. Tänk så förutsättningar kan förändras. Det är till och med så att när varje jordbruksutredning i modern tid har presenterats, så har förutsättningarna redan ändrats eller åtminstone strax efter.

Så, det blir nog mer spannmå framöver, även om den förbättrade lönsamheten till stor del äts upp av högre kostnader på insatsvaror som gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde mm. Alla ser de sin chans att ta ut mer...

Vad tycker du, som möjligen läser detta? Ge mig gärna en kommentar. Spannmål eller salix?

/Lars

Vår lille kalv får gå kvar hos sin mamma

Vårens första kalv föddes 25 februari ute i hagen. Ingen snö och flera plusgrader. Här är den lille tjurkalven alldeles nyfödd och har inte fått några stora öronmärken än. För att få lugn och ro fick han och kalvkon en egen box i logen. Eftersom det inte är mjölkproduktion får ko och kalv gå tillsammans hela tiden och så småningom tillsammans med de andra korna.

Visst är det en märklig vinter vi har haft, får vi väl säga. Flera grader varmt i februari. Det är nästan så man börjar undra när vårbruket ska börja. Men än kan det bli bakslag och snö...

Inte roligt att vara KRAV-ko och kalv

Häromdagen gjorde jag ett reportage om ekologisk mjölkproduktion. Skickliga och trevliga bönder. Djuren verkade må alldeles utmärkt i den stora ladugården med tre mjölkningsrobotar, vilket de säkert också hade gjort om produktionen varit konventionell.

Men en sak var de ekologiska mjölkbönderna med rätta upprörda över: Att den nykalvade kon måste gå tillsammans med sin kalv minst tre-fyra dagar innan de separeras. Därmed hinner de bindas vid varandra och det blir upprörande smärtsamt när de sedan måste tas isär. Det är mot naturen.

Att producera ekologisk mjölk är mycket intressant för bonden. Tänk att få fyra kronor per liter mjölk, en krona mer än för konventionell mjölk. Men KRAV-kossan har nog ett sämre liv än sin konventionella medsyster som slipper binda sig vid kalven innan den tas ifrån henne. Då blir inte separationen så svår.

Så snälla KRAV, ändra reglerna - för kossans och kalvens skull!

/L

Vind, skog och elektricitet blir avgörande

Några egna reflektioner från KSLA-seminariet om energi och egna "käpphästar":

• För det första ställer jag upp detta axiom: Så länge en droppe olja används till uppvärmning är det den som ska ersättas - så billigt som möjligt och gärna med bioenergi, vind eller sol.
• Effektiviseringar och sparande är effektivare än byte till andra energislag för att minska koldioxidutsläppen.
  

• Klimatförändringen medför större förändringar än vi nu anar.
• Elektricitet är och blir det viktigaste sättet att förflytta energi, något som jag länge hävdat. Det är effektivt, enkelt, miljövänligt och kan användas till nästan allt utom drift av flygplan i nuläget. Med det finmaskiga distributionsnät vi har är det dessutom fullt möjligt att generera el lokalt med små generatorer kopplade till värmeproduktion till och med på villanivå - och skicka överskottsel till större förbrukare. VARFÖR motverkas detta enastående miljövänliga alternativ? Hos många politiker finns tyvärr en orationellt negativ inställning till elektricitet.
• Vindkraften ökar. Sverige ligger märkligt nog efter, trots att vi har såväl bättre naturliga förutsättningar och högre teknisk kompetens/industrier (ABB och SKF) än exv Tyskland och Danmark som ligger långt före oss.
• Skog och biprodukter från jordbruket blir de stora källorna till bioenergi. Skogen kommer att drivas effektivare för att ge högre avkastning. Det måste miljöintressenacceptera för att nå viktigare miljömål. Konkurrensen med skogsindustrin finns, men den kommer ändå att flyttas till andra länder med snabbväxande skogar som numera går att använda till papprsframställning.
• Etanolproduktion och andra drivmedel från jordbruksmark blir inte så omfattande som man trott, om det ens blir någon alls mer än lokal. Bränsle (observera distinktionen från drivmedel) från salix och andra snabbväxande grödor på åkermark med sämre möjligheter till livsmedelsproduktion kommer att spela en viss roll, men inte så stor som LRF tidigare har räknat med.
• Klimatförändringen och kraven på minskade koldioxidutsläpp är inte en dagslända. Den som inser det och agerar därefter har fördelar, exv svensk industri och enskilda företagare inte minst lantbrukare.